Information om markduk

Duken överlappas vanligtvis 25-60cm vid både kortsides samt långsides skarvar. Vid hårdare schaktbotten som torrskorpelera eller morän så behövs mindre överlapp än vid mjukare schaktbotten som jord eller blålera.

I norden så delas markduken in i fem olika klassningar beroende på dukens tjocklek i form av vikt per ytenhet där ett högre tal innebär en tjockare duk.

Klassning	Massa per ytenhet (g/m²)	Brottgräns * (kN/m)	Dragtöjning* (%)	Permeabilitet** (lm/²s)
N1	90	6,7	72	80
N2	140	11,2	57	60
N3	190	16,7	57	45
N4	255	16,7	57	30

I större projekt så är det i regel konstruktören som specificerar vilken klassning som krävs för projektet. I mindre projekt så är det i regel mer kostnadseffektivt att gå efter tabeller och välja en något kraftigare duk än vad som kanske skulle varit nödvändigt.

Vid dränering av hus / byggnader där den huvudsaklinga funktionen är att leda bort vatten så är det dock viktigt att ej använda en för tjock duk då risken för igentäppning av duken ökar, speciellt vid markförhållanden där jorden / leran innehåller höga halter av järn. Vanligtvis används klass N1 och N2 vid dräneringsarbeten, både vid husgrunder samt dolda dräneringsdiken.

Klass N2 är den klassning som har flest användningsområden då den i projekt ofta kan användas både till dränering samt materialavskiljande under grund och hårdgjorda ytor. Vid byggnationa av villor så är det därför vanligt att det bara upphandlas N2 och denna används över hela fastigheten. Vid större projekt där det är större krav både på dränering samt bärighet så upphandlas flera olika klassningar, vanligtvis N1 för dränering samt N3 under grund och hårdgjorda ytor.

Vilken klassning som väljs beror även på markförhållanden samt vilket fyllnadsmaterial som används. Ju mjukare shacktbotten och ju större stenstorlek i fyllnadsmaterialet, desto högre klassning.

Undergrund	Byggplats-förhållande	Största stenstorlek mot duken (dmax) [mm]
Mjuk (Cu < 20 kPa)	Normal	3	4	5	5
	Gynnsam	3	3	-	-
Fast (Cu > 20 kPa)	Normal	3	3	3	4
	Gynnsam	2	2	-	-